”Den svenska modellen” har länge varit ett slagord för Sverige. Det svenska välfärdssystemet har uppvisats som ett praktexempel. Men arbetsmarknaden har förändrats kraftigt sedan folkhemmets dagar och till exempel en åldrande befolkning ställer nya krav på välfärden. Samtidigt minskar statens kredit till den allmänna pensionen. Kritik riktas nu mot pensionssystemet. ”Svenskarna vill ha en bra pension och vill inte förändra sin livssituation drastiskt när det är dags för pensionering.” säger Frans Lindelöw och Mattias Munter på Skandia. Pensionssystemet står inför en rad utmaningar. Frågorna lyder; hur ser ett hållbart och rättvist pensionssystem ut? Hur tar vi i framtiden hand om våra äldre?
Svenska pensionssystemet
Pensionen i Sverige består av tre delar. Allmänpensionen, uppbyggd av inkomstpension och premiepension. Inkomstpension är den större delen och grundas på din livsinkomst. Premiepensionen placerar du själv i fonder. Allmänpensionen betalas ut av staten och ges till alla över 65 så länge de lever. Tjänstepension erlägger arbetsgivaren och varierar beroende på ditt kollektivavtal. Pensionens tredje del är privat sparande. Det är frivilligt och du bestämmer själv över den. Dessa tre huvudkomponenter utgör olika stor del av varje individs pension, beroende på hur mycket du till exempel arbetat och sparat. Idag beskattas pension högre än lön men den exakta beskattningen beror på var i landet du är folkbokförd och vid vilken ålder du tar ut pensionen.
Utmaningar för pensionssystemet
Problemen för pensionssystemet uppdagas alltså i våra tider. Bland annat minskar för varje generation pensionen i förhållande till lönen. Pensionärerna riskerar att får det allt sämre i framtiden, vilket kan slå hårt mot Sverige välfärd. Pensionen är även fortfarande ojämnställd. I SvD Debatt uppmärksammade Per Gudnarsson (29/4) den knappa skillnaden i allmänpension för ett helt liv i arbete och arbetslöshet. Differensen blir 833 kronor i månaden, enligt AMF pension. Gudnarsson påpekar att alla pensionärer ska kunna leva acceptabelt liv. Men ett helt livs hårt arbete måste löna sig och ge mer än dryga 800 kronor. Nedan redovisas de problem som pensionen står inför i framtiden;
- Ökad livslängd präglar dagens samhälle och anses ofta positivt. Dock drar ökad livslängd ned när den allmänna pensionen ska delas ut under fler år.
- ”The boomers” går i pension. Generationsgruppen the boomers, födda mellan 1940 och -64, var förhållandevis stor. När dessa snart går i pension ska fler pensionärer försörjas.
- Färre arbetsår präglar dagens arbetsliv. Sedan länge har ett arbetsliv räknats vara 40 år. Dagens uppskjutna examensålder samt senare etablering på arbetsmarknaden, i kombination med en fortsatt normal pensionsålder på 65 år, minskar antalet år vi arbetar. Alltså blir åren då pensionen tjänas ihop färre.
- Arbetsmarknaden skapar inte fler jobb. Arbetslösheten har det senaste decenniet legat på relativt jämna nivåer. Arbetslösheten minskar alltså inte trots tillväxt. Detta beror delvis på digitalisering och automatisering av arbeten.
- Pensionssystemet beskrivs av flera som underfinansierat. Bland annat beror detta på arbetslösheten och de färre åren vi jobbar men även på låga pensionsavgifter, vilka innebär att statskassan måste bidra med drygt 100 miljarder kronor till pensionen årligen.
- Fler saknar tjänstepension eftersom antalet arbetande utan kollektivavtal ökat, på grund av en förändrad arbetsmarknad.
- Komplicerad premiepension. En ytterligare utmaning för pensionsbolagen är att systemet för eget sparande och val av pension ofta är komplicerade för gemene man att förstå. Oinformerade val kan leda till en minskad pension för människor.
Lösningar för ökad pension
”Det ska löna sig att arbeta.” Socialdemokraterna
Trots många utmaningar för pensionssystemet i framtiden finns även lösningar. Förändringar i pensionssystemet är inte endast möjliga utan även nödvändiga för att försäkra den svenska välfärden och välståndet för kommande generationer.
En väldebatterad lösning är att höja pensionsåldern vilket skulle motverka problemen relaterade till kortare arbetsliv och ökad livslängd. Vi kan arbeta högre upp i åldrarna när vi håller oss friska längre. Om människor arbetar längre ökar intäkterna från skatter och arbetsgivaravgifter vilket höjer pensionerna. Höjd pensionsålder kan kompenseras med insatser för arbetsmiljön. Höjningen kan även ske stegvis, exempelvis genom att den tidigaste uttagsåldern av pension höjs i takt med ökad medellivslängd.
Pensionssystemet lever inte upp till det förväntade välståndet under pensionsåren. En lösning på underfinansieringen, kan vara att höja pensionsavgifterna. Avgifterna för pension var menade att ligga på 18,5 procent av inkomsten, vid inrättandet av systemet. Idag är siffran 17,21 procent. Om avgifterna höjs till 18,5 procent ökar pensionen i genomsnitt med 1400 kronor i månaden. Avgiftshöjning är dock oattraktivt för politiska partier. Men Fortum menar att höjningen av avgifterna kan utformas så att individen inte träffas direkt och människors köpkraft kvarstår. Även att säkra kollektivavtal och tjänstepension för fler skulle hjälpa pensionen för många, framförallt i nya branscher inom till exempel sociala medier där arbetsavtal inte är lika välutvecklade.
Socialdemokraterna föreslog den första maj 2018 att höja pensionen med 600 kronor i månaden för 6/10 pensionärer. Förslaget rubriceras ”Höjd pension för vanligt folk”. Reformen kommer kosta staten cirka 4 miljarder kronor per år och omfattar 1,2 miljoner pensionärer. Regeringen motiverar förändringen med att ”det ska löna sig att arbeta” och reformen berör främst människor som arbetat med vanligare yrken, exempelvis undersköterskor, förskolelärare och butiksanställda. LO-ekonomerna välkomnar förslaget men betonar att mer måste göras för att säkerställa välfärden för äldre.
Lösningar för ökat sparande
Premiepensionssystemet visas i två statliga utredningar vara komplicerat för pensionssparare. Gemene man saknar kunskap i fondhandel och utgången för fondköpen blir slumpmässiga. Premiepensionssystemet bör konsumentanpassas. Ett enklare system kan möjliggöras genom att antalet valbara fonder krymps och traditionell pensionsförsäkring införs som ett tryggare och standardiserat alternativ för spararna.
Ännu en möjlig solution att främja privat pensionssparande. När nya arbetsmarknader växer fram, där tjänstepension inte är en självklarhet, och allmänpensionen krymper ökar vikten av eget sparande. Skandia lanserar en ny sparform kallad ”Allemanspension” för att gynna sparande. Allemanspensionen beskattas som tjänstepension på 0,08% jämfört den nuvarande skatten på 0,45% vid sparande i ”Investeringssparkonto”. Skandia menar att lägre beskattat sparkapital gynnar sparande.
Slutsats – framtiden för pensionärerna
Att framtiden bär på utmaningar för pensionssystemet framgår tydligt. En minskande allmänpension visar att förändringar måste genomföras för att pensionssystemet ska vara fortsatt hållbart och våra äldre ska kunna leva ett gott liv. Att det endast skiljer 833 kronor i allmänpension för att ha arbetat ett helt livnär chockerande. Om pension ska vara en form av uppskjuten lön måste korrelationen mellan arbete och pension stämma. Nya förslag och reformer är nödvändiga. Fler anledningar för och enklare pensionssparande är angeläget. Människor i framtiden kanske inte kan förlita sig på allmän pensionen i lika stor utsträckning men pensionssystemet måste vara någorlunda hållbart och långsiktigt.
Läs mer
- “Höjd pension för vanligt folk”. Socialdemokraterna. 01/05/18.
- Lindelöw, Frans. Munter, Matias. “Stärk pensionen med en ny gynnad sparform”. Svenska Dagbladet. 20/05/18.
- Gudnarsson, Per. “Det kommer inga pensionsräddare”. Svenska Dagbladet. 29/05/18.
- ”Trots stärkt svensk ekonomi ökar välfärdsunderskottet”. Dagens Nyheter. 22/05/18.
- “Vitboken”. Folksam. 2017.
- “Pensionssystemet”. Pensionärernas Riksorganisation.
- “Så fungerar pensionssytemet”. AMF Pension.
