Svenska hushålls skuldsättning har de senaste åren uppmärksammats som en risk av organisationer och riskbedömare. Hushållens skuldkvot har sedan 1990-talet fördubblats. Riksbanken skriver att ”den höga skuldsättningen fortsätter att utgöra den största risken för svensk ekonomi”. Samtidigt ligger räntekvoten på låga nivåer. Utgör ökad skuldsättning i svenska hushåll ett hot?
Skuldsättningen bland hushåll har fördubblats sedan mitten av 1990-talet. Skuldkvoten ligger idag på 170 procent av svenskarnas disponibla inkomst, redovisar Riksbanken. De högsta skuldsättningarna i Sverige finns i Danderyd där den genomsnittliga skuldkvoten ligger på 539 procent. Generellt ökar skuldsättningen främst i storstadsområdena, visar Riksbankens sektion för finansiell stabilitet. De stora skulderna består till 80 procent av bolån. Alltså kan läget på bostadsmarknaden ha en stor inverkan på hushålls lån och skulder. Vidare har cirka 69 procent av de svenska bolånen rörlig ränta. Det innebär att hushållens ekonomi skulle påverkas av kraftigt stigande räntor. Konsumtionslån utgör endast fem procent av svenska hushålls lån men ränteutgifterna för konsumtion samtidigt är större, på grund av högre räntor för konsumtionslån.
Svenska hushålls skuldkvot
Svenska hushålls skuldsättning kan beräknas med hjälp av måttet skuldkvot. Skuldkvot är ett mått på förhållandet mellan hushålls skuldsättning och disponibla inkomst. Skuldkvoten är alltså ett mått mellan en konstant och en variabel. Ett mått som tillämpas av bland annat Riksbanken. Svenska hushålls skuldkvot är idag historisk hög och uppmäts i genomsnitt till 170 procent av den disponibla inkomsten. Hushållens skulder har sedan slutet av 90-talet ökat mer än hushållens disponibla inkomst. Denna ökning har kommenterats av finansminister Per Bolund (MP). Bolund omnämner skuldsättningen som en risk och utmaning för svensk ekonomi och finans. Riksbanken menar till och med att hushållens skuldsättning utgör det främsta hotet för den svenska ekonomins stabilitet. Att frågan bör diskuteras är ett faktum.
Svenska hushålls räntekvot
Emellertid finns även andra mått för att utreda skuldsättning i svensk ekonomi. Dessa kan visa en annorlunda bild av situationen, exempelvis måttet räntekvot. Räntekvot är en mätning av hushållens ränteutgifter i förhållande till dess disponibla inkomst. Vilken alltså är en mätning av två föränderliga flöden. Räntekvoten för hushåll idag är låg. Räntekvoten låg under det fjärde kvartalet 2017 på 2,5 procent, vilket är lägre än genomsnittet för 1971-2013. Kritiker av mätinstrumentet där skuldsättning ställs emot disponibel inkomst menar att läget inte är lika kritiskt som bland annat Riksbanken framställer det. Det kan hävdas att skuldkvoten inte ger en fullständig bild av hushållens betalningsförmåga. Det tredje sättet att mäta skuldsättning är den skuldkvot som visar förhållandet mellan skuldsättning och hushålls totala finansiella tillgångar. Då räknas exempelvis tillgångar så som bostad in. Denna skuldkvot har hållit sig konstant under hela perioden 1971-2013.
Bostadsmarknaden och svenska hushålls skuldsättning
Bostadsmarknaden är av de största orosmomenten på svensk finansmarknad. Bostadsmarknaden har präglats av omfattande rekord; extrema bostadspriser, bostadsbrist, svårsålda lägenheter etcetera. Bostadsmarknaden blir relevant för ämnet då 80 procent av svenskarnas lån är på bostäder. Hushåll kan likaså bli påverkade av bostadsrättsföreningars lån. Bostadsrättsföreningars lån har nämligen ökat med 41 procent sedan 2010. Detta utgör en oberäknelig risk för hushållens ekonomi om bostadsrättsföreningarna skulle höja sina månadsavgifter.
Behövs politiska åtgärder?
Trots att svenska hushålls skuldsättning uppmärksammats stort har inga reformer vidtagits. I maj skärptes dock amorteringskraven. Detta försvårar belåning för en del hushåll. Effekten av den nya amorteringslagen kan dock inte redovisas ännu. Riksbanken kan redovisa att amortering på lån steg något från 2016 till 2017. Samtidigt har konsumtionsbelåning förenklats av regeringen, som ett sätt att stimulera ekonomin, och den låga räntesatsen utgör också ett incitament för låntagare. Varken Riksbanken eller finansminister Bolund antyder att några reformer behövs akut för att minska hushålls belåning, säger de vid Finansiella stabilitetsrådet. Detta eftersom den svenska ekonomin är fortsatt god och motståndskraftig.
Analys
Riskerna med den höga skuldsättningen avgörs i första hand av ekonomins och räntornas utveckling. I läge av oväntad försämring av ekonomin eller kraftigt stigande räntor utgör hushålls höga skuldkvot en risk. Om hushållens ränteutgifter skulle öka kraftigt, minskar troligtvis konsumtionen som resultat. Om bostadspriserna samtidigt dalar kan konsumtionen avta därtill. Många svenska hushåll har en stor del av sina tillgångar låsta i bostäder. Därav kan rörligheten på bostadsmarknaden försämras om ränteutgifterna ökar och hushållen har mindre pengar att röra sig med. Detta skulle minska stimulansen i den svenska ekonomin. Problemen att sälja nyproducerade lägenheter kan även förstärkas. Sjunkande konsumtion påverkar slutligen arbetslöshet, produktion och framförallt tillväxt negativt. Stigande räntor skulle alltså medföra en försvagad svensk ekonomi.
De skuld- och räntekvoter som presenterats är dock ett genomsnitt som baseras på siffror för hela hushållssektorn. För en fullständig riskbedömning kan utvärderingar behövas genomföras för enskilda grupper, så som de högst belånade hushållen.
Framtid
Avslutningsvis visar dagens ekonomiska prognoser att svensk tillväxt kommer avta under 2019. Detta kommer dock inte ha någon förödande konsekvens och ekonomin förväntas hålla fortsatt stabila och goda nivåer. En höjning av styrräntan väntas även i slutet av 2018. Men styrräntan kommer vara relativt låg en period framöver.
Om skuldsättningen utgör ett hot eller inte är alltså relativt. Det beror på den ekonomiska utvecklingen framöver och räntenivåer. Svenska hushålls skuldsättning är ännu inte ett akut hot men utgör fortfarande en utstickande faktor i svensk ekonomi.
Läs mer
- “Hushållens skulder”. Ekonomifakta. 18/06/18.
- “Flera risker för hushåll i bostadsrätter”. Riksbanken. 22/02/18.
- “Bolund: Svenskarnas skulder är en risk”. Svenska Dagbladet.12/06/18.
- “Stockholmarnas skulder ökar snabbast i Sverige”. Dagens Nyheter. 23/11/17.
- “RB: Hushållens skuldkvot nu <185%, drygt 205% inkl brf-skuld”
- “RB: risk hushållsskuld, bomarknad leder till nedåtgående spiral”
