Viktiga resurser för personer med funktionsnedsättningar

Den här guiden tillhandahåller läsaren med viktiga och relevanta resurser för att kunna navigera rätt bland all tillgänglig information som gäller för personer med en eller flera funktionsnedsättningar. I Sverige lever 20 % av befolkningen med någon form av funktionsnedsättning, antingen medfödd eller som följd av en skada eller sjukdom. Dessa nedsättningar kan begränsa individen från att delta i aktiviteter, antingen på grund av praktiska hinder eller på grund av bristande kunskap hos allmänheten och omgivningen.

I Sverige finns det flera organisationer att vända sig till som erbjuder stöd till familjer och individer som hanterar funktionsnedsättning varje dag. Dessutom finns bidrag att söka från både Försäkringskassan och individuella organisationer, samt lagar med syfte att både skydda personer med funktionsnedsättning från diskriminering och främja ett aktivt deltagande i samhället.

I denna guide har vi samlat information om det stöd och den service du eller de i din närhet med funktionsnedsättning kan ta del av för att ha samma möjligheter i vardagsliv som alla andra.

Hälsa och sjukvård

Det bemötande som du som lever med en funktionsnedsättning får i vården ska inte skilja sig från någon annans upplevelser. Därför specificeras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) vilka åtgärder som ska vidtas av landstingen för att bemöta personer med funktionsnedsättning. Det är landstingens ansvar att ta hänsyn till allas rätt till rehabilitering och habilitering, samt erbjuda hjälpmedel för de med funktionsnedsättningar och tolkningstjänster för bland annat hörsel- eller synskadade.

Söker du efter allmän information är 1177 Vårdguiden en sida att vända dig till. Här finns både sjukvårdsrådgivning och allmän information samlat på samma ställe. Du kan även nå tjänsten via telefon där du får prata med en sjuksköterska som kan vägleda dig till en vårdmottagning ifall det är aktuellt. På sidan kan du också få information om habiliteringscentrum, hjälpmedelsverksamhet och tolkcentral i ditt län.

Avgifter

Avgifter inom sjukvården begränsas i flera fall av högkostnadsskyddet. För sjukvård betalar du en patientavgift – i och med högkostnadsskyddet uppgår kostnaden för besök inom öppenvården till som mest 1 100 kronor under en period på tolv månader. Även kostnaden för läkemedel begränsas tack vare högkostnadsskyddet. Till exempel betalar du, från första inköpstillfället, endast en summa på 2 200 kronor under ett år. Detta gäller läkemedel som skrivs ut på recept men även vissa förbrukningsmaterial för exempelvis astma, stomi och diabetes omfattas också.
Vissa läkarintyg är belagda med avgift. Som regel är alla intyg som landstinget eller Försäkringskassan behöver avgiftsfria, men intyg för andra syften – exempelvis handikappfordon – är belagda med en avgift. För utskrivna läkarintyg gäller inte högkostnadsskyddet, utan kostnaden ingår i patientavgiften. Information om vilka intyg som är avgiftsfria kan du få via ditt landsting.
När det gäller tandvård råder gratis tandvård för alla barn upp till 21 år. Är du över 21 år och dessutom lider av en funktionsnedsättning kan du ansöka om bland annat högkostnadsskydd för tandvård, särskilt tandvårdsbidrag eller allmänt tandvårdsbidrag.

Vårdinformation

All personal i vården har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna ut detaljer eller uppgifter rörande din sjukdom eller behandling, utan ditt godkännande. Endast de som är involverade i ditt fall och din vårdplan får diskutera saker som rör din information, allt annat ligger under sekretess. Bryts tystnadsplikten kan detta straffas i domstol.
Inom vården finns en vårdgaranti som ska se till att du bland annat har rätten att byta vårdgivare, kan få hjälp direkt i akuta fall och ska få träffa en specialist inom 30 dagar efter att en remiss har skrivits av en läkare.
Kommer du från ett annat land eller behöver en tolk på grund av din funktionsnedsättning, har du rätt till tolktjänster som bland annat taltjänst, texttelefoni, teckenspråkstolkning och översättning till andra språk.

Klagomål

Känner du dig illa behandlad eller missnöjd med din vård finns det flera källor att vända sig till för att framföra klagomål. Har du redan kontaktat verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig sjuksköterska för den mottagning där du behandlades och inte fått ett tillfredställande svar, finns det andra verksamheter som har specialiserat sig på dessa ärenden:
- Patientnämnden – alla landsting har en patientnämnd som du kan vända dig till när det omhändertagande, det bemötande och den vård du mottagit inte levt upp till dina förväntningar.
- Inspektionen för vård och omsorg (IVO) – hos denna upplysningstjänst kan du lämna klagomål gällande vården.

Boende

Att leva med en funktionsnedsättning kan innebära att din boendesituation måste anpassas så att vardagslivet kan fungera så felfritt som möjligt. Förutom stöd och service finns det bidrag att söka som underlättar.

Bidrag

Bostadstillägg vid funktionsnedsättning – detta tillägg innebär att du kan få ekonomisk ersättning för din bostad. Detta bidrag kompletterar sjukersättning och aktivitetsersättning.
Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBH) – detta bidrag gäller främst om du på grund av din funktionsnedsättning behöver en större bostad.
Bostadsanpassningsbidrag – detta bidrag är giltigt för alla slags bostäder och innebär att du med hjälp av bidraget kan anpassa delar av din bostad så att du enklare kan förflytta dig, sköta din hygien och laga mat.

Boendeformer

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet – tack vare Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns korttidshem och korttidsfamiljer för personer som behöver ett tillfälligt miljöombyte.
Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år – det kan röra sig om bland annat fritidsgårdar som erbjuder barn med betydande funktionsnedsättningar en plats att vistas på under lov.
Bostad med särskild service – för vuxna med funktionsnedsättningar som kräver särskild service finns det olika bostadsformer att välja mellan, bland annat servicebostad och gruppbostad.

Svenska lagar

I de svenska lagarna finns det flera bestämmelser vars fokus ligger på att funktionshindrade ska ha samma rättigheter och möjligheter som alla andra i det vardagliga livet. För att samhället ska behandla alla individer lika krävs flera åtgärder och en stor kompetens inom flera områden likt socialt välbefinnande, medicinsk kunskap samt psykisk och fysisk trygghet.

Sverige har valt att ansluta sig till flera internationella konventioner vars syfte är att säkerställa mänskliga rättigheter. En av de allra viktigaste konventionerna som gäller för alla individer oavsett funktionsnedsättningar, sexuell läggning, kön, religion, etnicitet och ålder, är Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Denna konvention har 30 artiklar och syftar bland annat till att alla människor har rätt till ett drägligt liv med lika värde och samma rättigheter. Dessa rättigheter innefattar bland annat rätten till arbete, yttrandefrihet och personlig säkerhet. De mänskliga rättigheterna underbygger flera svenska lagstiftningar, bland annat Diskrimineringslagen som upprättades för att motverka att en viss grupp individer diskrimineras i samhället på grund av exempelvis kön, etnicitet eller funktionsnedsättning. Sverige har också ratificerat Europakonventionen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. För att säkerställa att den efterlevs finns Europadomstolen. Till den kan individer eller organisationer lämna in klagomål i fall där de anser att deras rättigheter i Europakonventionen kränkts. Domstolen prövar då om den anslutna staten som klagomålet gäller efterlevt konventionen. Dock måste alla inhemska rättsmedel ha uttömts – för Sverige gäller alltså att rättsärendet måste ha förts till den högsta instansen, exempelvis Högsta förvaltningsdomstolen, Högsta domstolen eller till regeringen.

Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan du som har en funktionsnedsättning få rätt till stöd så att du ska kunna leva ett så pass självständigt liv som möjligt. LSS stöder individer som lider av autism eller liknande tillstånd, personer med permanenta funktionshinder efter våld eller sjukdom, och personer med andra funktionsnedsättningar, både psykiska och fysiska, som kräver omfattande service och stöd.

Detta stöd kan bland annat vara handikappersättning, som du kan ansöka om hos Försäkringskassan. Denna handikappersättning täcker bland annat merkostnader och hjälp om din funktionsnedsättning innebär att du behöver någon form av assistans minst två timmar om dagen. Ett annat stöd kan vara att du får ett särskilt högriskskydd där du får ersättning av din arbetsgivare för dina sjukhuskostnader, om du är sjuk ofta – till exempel över 28 dagar i följd eller fler än tio gånger på ett år. Andra insatser som LSS kan bidra med är bland annat ledsagare, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service för vuxna.

Socialtjänstlagen (SoL) är den lag som Socialtjänsten arbetar efter. De bär det yttersta ansvaret för att erbjuda det stöd och den hjälp som bland annat personer med funktionsnedsättningar behöver. I fokus står individer som lider av psykiska och fysiska svårigheter i vardagen, som hindrar dem från att leva och fungera i samhället med samma möjligheter som andra. Med hjälp av socialtjänstlagen kan dessa individer erbjudas social och ekonomisk trygghet, men även få tillgång till boenden som är anpassade för särskilda behov.

Hälsa

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – för att se till att det finns en respekt för alla människors lika värde inom vården finns HSL. Syftet med lagen är också att utredning, behandling, transporter samt förebyggande av sjukdomar och skador ska ske med respekt för människans värdighet.
Patientdatalagen – för att personuppgifter om en patient inom hälso- och sjukvården ska behandlas riktigt är vårdgivare skyldiga att skriva en patientjournal. Du som patient har även rätten att läsa och få en kopia av din egen journal.
Patientlagen – för att gynna en patients integritet, delaktighet och självbestämmande finns patientlagen för att klargöra och stärka patientens ställning.

För föräldrar

Föräldrabalken – här regleras bland annat föräldraskap och vårdnad. Här behandlas även anhörigas rätt att företräda en myndig person (över 18 år) som inte kan sköta det dagliga livet på egen hand på grund av en funktionsnedsättning som skett efter 18 års ålder.
Föräldraledighetslagen – föräldrars rätt att ta ledigt från arbete för att ta hand om barn.
Skollagen – här regleras särskild utbildning och stöd för olika skolformer, bland annat särskola, specialskola och gymnasiesärskola. Skollagen täcker utbildningsformer från förskola till vuxenutbildning.

Transport

Lag om färdtjänst innebär att det ska finnas transporter som är speciellt anordnade för individer med funktionshinder som på egen hand inte kan ta sig fram i trafiken med hjälp av allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänst sköts inom kommunen.
Lagen om riksfärdtjänst reglerar hur du kan resa med färdtjänst utanför din kommuns vanliga område.

Statliga myndigheter

Förutom Försäkringskassan och Socialstyrelsen finns det flera myndigheter som erbjuder stöd och råd när det kommer till funktionsnedsattas behov i vardagen.

För barn och ungdomar

Barnombudsmannen – denna statliga myndighets främsta syfte är att representera ungas rättigheter utifrån Barnkonventionen från FN. Barnkonventionen syftar bland annat till att säkerställa att barn under 18 år med funktionsnedsättning har rätt till ett anständigt och fullvärdigt liv, samt att de får hjälp att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Barnombudsmannen träffar unga i utsatta situationer för att fördjupa sig i deras åsikter kring aktuella frågor som rör lagar och förordningar, samt hur det är att vara ung och leva med en funktionsnedsättning. De erbjuder också information riktad till både barn och vårdhavare, och barn kan dessutom ställa frågor direkt till Barnombudsmannen via hemsidan.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) – med ett syfte att unga ska få ha en roll i bestämmelseorgan i samhället, lyfter denna statliga myndighet samhällsfrågor som kommunal ungdomspolitik, att unga ska kunna vara med i föreningar och ungas allmänna position i Sverige.
Skolverket – ser till att alla barn ska få en likvärd utbildning i en trygg miljö.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) – vars syfte är att se till att barn och unga via bland annat specialskolor och specialpedagogiskt stöd, ska ha alla förutsättningar att nå målen med sina utbildningar.

Ombudsmän

Diskrimineringsombudsmannen (DO) – arbetar med att motverka diskriminering i samhället och med att lyfta allas lika rättigheter. Om du känner att du har blivit illa behandlad på grund av din funktionsnedsättning kan du vända dig till diskrimineringsombudsmannen.
Justitieombudsmannen (JO) – Om du upplever att du blivit felaktigt behandlad av en myndighet vänder du dig till justitieombudsmannen som granskar tjänstemän och myndigheter och ser till att de följer förordningar och lagar.

Ekonomiskt stöd

Har du en funktionsnedsättning eller är anhörig till någon som har det, finns det flera ekonomiska bidrag du kan söka.

Fordonsrelaterade bidrag

Behöver du anpassa eller köpa en bil för att enklare kunna ta dig fram med funktionsnedsättning? Bilstöd är ett bidrag som kan ansökas hos Försäkringskassan som underlättar för dig som har svårigheter att bland annat åka kollektivt och har begränsad mobilitet.
I speciella situation kan du även ansöka om att få ditt körkort betalt.

Arbetsrelaterade bidrag

Hindrar din funktionsnedsättning dig från att jobba heltid kan du ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. Du kommer då få ett förmånsintyg som bland annat ger dig rabatt hos vissa företag.

Sjukvårdsrelaterade bidrag

Handikappersättning – ansöks hos Försäkringskassan och finns till för att förenkla delar i vardagen, som till exempel inköp av vårdutrustning, medicin på recept, besök hos bland annat läkare och sjukgymnast och arvode för god man.
Hemvårdsbidrag – tar du hand om och vårdar en anhörig hemma kan du ansöka om ett hemvårdsbidrag.
Rehabiliteringsersättning – detta bidrag kan sökas utav de som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering och för att täcka kostnader som kan tillkomma i och med rehabilitering.
Sjukersättning – denna ersättning ges till de som på grund av sin funktionsnedsättning, skada eller sjukdom aldrig kommer kunna ha ett arbete på heltid igen.
Vårdbidrag – kan betalas ut till föräldrar som vårdar barn med funktionsnedsättning. Rätt till bidrag har du fram till juni månad det år barnet fyller 19. Vårdbidraget täcker bland annat merkostnader på grund av funktionsnedsättning, till exempel kostnader för läkemedel.

Stöd, stiftelser och stipendier

Funktionsnedsättningar kan visa sig i flera olika former, allt från rörelsehinder, nedsatt hörsel eller syn, till permanenta sjukdomstillstånd som autism. För att varje individ ska kunna leva ett värdigt liv finns det flera olika stödformer att ta del av. Dessa kommer i form av stiftelser som erbjuder hjälp och stöd, samt stipendier att söka för ekonomisk hjälp.

Vill du ansöka om ett stipendium eller ett bidrag hos en fond eller stiftelse, är det vanligaste tillvägagångssättet att fylla i en ansökningsblankett som du hittar hos organisationen eller på respektive hemsida. Ifall dessa inte finns, kan du skriva ett ansökningsbrev. Här är det viktigt att du tar med all grundläggande information gällande din funktionsnedsättning, hur mycket pengar du ansöker om och vad du ska använda dem till, samt vilka inkomster och utgifter du har per månad.

Du kan också behöva bifoga ett antal bilagor i din ansökan, dessa kan bland annat vara intyg på din funktionsnedsättning, en lönespecifikation, en hyresavi, personbevis från Skatteverket och din årsinkomst, som du hittar i din deklaration.

Andra organisationer

Autism- och Aspergerförbundet – verkar med ett syfte att anpassa undervisning och boende för barn och ungdomar med Aspergers, autism eller liknande, samt sprida allmän kunskap om funktionsnedsättningen. Här får föreningens medlemmar rådgivning gällande bland annat diagnoser och lagliga rättigheter.

Svenska Downföreningen – har riktat in sig på att öka samhällets kunskap om Downs syndrom.

Underbara ADHD – en organisation som har samlat erfarenhet och ger tips till de som har barn diagnostiserade med ADHD. Dessutom ger de utbildning och råd till skolor, sjukvård, anhöriga och myndigheter.

Delaktighet handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) – förbundet som jobbar med att förenkla vardagen för de med rörelsehinder med hjälp av bland annat information och opinionsbildningar, för att på så sätt skapa jämställda villkor i samhället.

Dyslexiförbundet FMLS – en samlingsplats för personer som lider av läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) samt de som har matematiksvårigheter (dyskalkyli).

Hörselskadades Riksförbund – sprider kunskap om hörselskador likt tinnitus, hörselnedsättning, ljudöverkänslighet och dövhet.

Synskadades Riksförbund – strävar efter att synskadade och synsvaga ska kunna leva ett så jämlikt, självständigt och delaktigt liv som möjligt.

Riksförbundet Attention – en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) så som ADHD, Aspergers syndrom/Autismspektrumtillstånd (AST), språkstörning och Tourettes syndrom.

Organiserade Aspergare – föreningen för aspbergare och andra högfungerande autister.

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn & Ungdomar (RBU) – arbetar med intressepolitisk påverkan i olika frågor som t.ex. att återupprätta LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

Sveriges Dövas Riksförbund – arbetar med att tillvarata dövas sociala, ekonomiska, språkliga och kulturella intressen.