Ny i Sverige – Viktig information och användbara länkar

Denna guide är riktad till dig som är nyanländ i Sverige eller hjälper någon som precis har anlänt, exempelvis som god man. Vi har listat flera länkar till användbara källor, exempelvis organisationer och myndigheter, som du kan vända dig till för att få en stabil och bra start i vårt land. Vi hoppas att denna guide ska vara till hjälp.

Guiden tar upp flera viktiga aspekter för dig som är nyanländ i Sverige, från hur du går tillväga för att söka uppehållstillstånd eller asyl till hur du skaffar ett svenskt personnummer, bostad och arbete. Som nyanländ i Sverige finns det en del du måste. Här finns även råd om hur du kan bättre integrera dig i det svenska samhället genom att aktivt delta i sociala sammanhang. Har du blivit beviljad ett uppehållstillstånd står att få ett svenskt personnummer näst på tur.

Uppehållstillstånd och asyl

Som ny i Sverige ska du ansöka om asyl eller uppehållstillstånd. Vilket som är relevant för dig beror på din situation. Asyl ansöker du om när du är i behov av skydd, till exempel om du är flykting eller har skäl att frukta förföljelse i ditt hemland. Asylsökande är benämningen på någon som har ansökt om skydd i Sverige och väntar på besked. Beviljas asyl får personen ett uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd innebär att du har rätt att bo och arbeta i Sverige och den som inte har asylskäl ansöker istället direkt om uppehållstillstånd. Det kan du behöva göra om du vill studera eller arbeta i Sverige, eller om du vill ansluta dig till din familj som är bosatt här i landet. Beslut som rör asyl och uppehållstillstånd tas av Migrationsverket.

För att få asyl ska du till en början lämna in en ansökan om asyl. När den har mottagits följer en process i flera steg som bland annat innehåller en utredning av din ansökan med en tillhörande intervju. Beroende på vad din ansökan säger och vad du berättar i din intervju, kommer ett beslut att tas. Du kan läsa mer om processen här.

När det kommer till uppehållstillstånd finns det två typer, ett permanent uppehållstillstånd (PUT) samt ett tillfälligt tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det senare kan du ansöka om att förlänga när det har slutat gälla. Andra typer av uppehållstillstånd som går att söka är bland annat arbetstillstånd, uppehållstillstånd för studier och för att komma till Sverige och bo hos din familj eller en anhörig.

Skulle du få ett avslag på din asylansökan finns det vissa åtgärder som du kan vidta. Det går nämligen att överklaga ett avslag och då tas ditt ärende upp av Migrationsverket igen. I de fall där Migrationsverket inte ser att det finns tillräckliga skäl för dem att ändra sitt beslut om avslag kan de välja att skicka vidare ditt ärende till Migrationsdomstolen.

Nyanländ brukar den som har beviljats ett uppehållstillstånd kallas. Denna person har alltså fått tillstånd att bosätta sig i Sverige och har via Arbetsförmedlingen rätt till hjälp när det kommer till att hitta ett arbete.

Vill du veta mer om vad som gäller och vilka rättigheter du har när du blivit beviljad asyl eller uppehållstillstånd i Sverige, kan du läsa mer om det hos Försäkringskassan.

Svenskt medborgarskap

När du har bott i Sverige i några år har du rätten att ansöka om att bli svensk medborgare. De krav som du måste uppfylla för att lämna in en ansökan är att du fyllt 18 år, innehar dokument som kan styrka din identitet (likt ett pass), har ett permanent uppehållstillstånd, har levt i Sverige under en sammanhängande period på minst fem år (fyra år om du är flykting eller statslös) och lever ett skötsamt liv. Ett svenskt medborgarskap ansöker du om här.

Svenskt personnummer

När du som utlänning flyttar till Sverige eller har fått ett uppehållstillstånd, kan du efter en viss tid bli folkbokförd i Sverige. I och med det får du också ett personnummer av Skatteverket. Förutom detta kommer du även registreras på den adress där du är bosatt, ditt födelseland och ditt medborgarskap registreras i Sverige och även ditt civiltillstånd kommer bokföras. När du har fått ett personnummer öppnar sig nya möjligheter, du kommer bland annat kunna handla via nätet, teckna ett mobilabonnemang och skriva under olika avtal. Vill du läsa mer om vad du får göra med ett personnummer samt få tips gällande vad du bör tänka lite extra på, kan du göra det här.

Ett LMA-kort tilldelas dig som är asylsökande. Det används som bevis på att du är asylsökande och att du får vistas i Sverige under tiden som du väntar på beslut om uppehållstillstånd. Med LMA-kortet kan du i vissa fall få en lägre patientavgift hos sjukvården, du kan även i vissa fall använda ditt LMA-kort när du ska hämta ut postpaket eller behöver legitimera dig. LMA står för lagen om mottagande.

Lagar och förordningar

När du ansöker om asyl finns det en bestämmelse i EU-länder som kallas för Dublinförordningen. Denna förordning fastställer att du som asylsökande inte kan välja vilket land som ska pröva din asylansökan. Det innebär bland annat att om du ansökt om asyl i ett land utanför Sverige finns risken att du måste åka tillbaka dit.

När det kommer till bestämmelser gällande migrationsrätt och vilka villkor som gäller för utländska medborgare som vill bo i Sverige, finns dessa nedskrivna i Utlänningslagen. I denna lag finns dessutom regler gällande villkor för uppehållstillstånd, visum och asyl.

När det handlar om barn under 18 år som kommer till Sverige som asylsökande, eller för att söka uppehållstillstånd, följer Sverige FN:s barnkonvention gällande barns rättigheter. Ett barn som kommer till Sverige utan föräldrar, ett så kallat ensamkommande barn, tilldelas i de flesta fall en god man. Detta är i oftast en privatperson som tar sig an de uppgifter en vårdnadshavare har, vilket bland annat innefattar att ta hand om ekonomiska och rättsliga angelägenheter, samt att hjälpa barnet att integreras i samhället. Vill du bli god man kan du ansöka om det i din kommun.

Ensamkommande barn

De individer som är under 18 år gamla och anländer till Sverige utan en mamma eller pappa räknas som ensamkommande barn. Det är kommunen som barnet kommer till som har det överliggande ansvaret att barnet får ett värdigt mottagande och får ett tillfälligt boende. Då barnet är under 18 år finns det vissa beslut som hen inte får ta själv. För att underlätta för barnet tilldelas hen i de allra flesta fall en god man, det är en vuxen person som kommer hjälpa barnet med bland annat ekonomi, skolfrågor och att hålla kontakten med Migrationsverket.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) jobbar för att det mottagande som ensamkommande barn och ungdomar får ska vara värdigt och bra. Alla regioner, landsting och kommuner i Sverige ska ha samma eller liknande förutsättningar när det kommer till att ta emot och hjälpa ensamkommande att etableras i samhället.

Skolgång

Ensamkommande barn brukar oftast skrivas in i den svenska skolan för att de ska ha något att göra om dagarna och samtidigt få chansen att snabbare integreras i samhället. Då en prövning om asyl hos Migrationsverket kan ta ett tag är det oftast det bästa alternativet för barnet. Det är den svenska skolans ansvar att se till att alla barn, svenska som nyanlända, får en bra skolgång och att alla elever ska ha samma förutsättningar. Det ska även finns möjlighet för barnet att få så kallad modersmålsundervisning.

SKL arbetar ständigt för att utveckla möjligheter för nyanlända barn att fullfölja sin skolgång. Här kan du läsa mer om saker som rör utbildning. Även Skolverket jobbar med att främja nyanländas skolgång, bland annat genom att erbjuda lärare stöd och rådgivning.

Boende

För ensamkommande barn som är i behov av ett boende kan både organisationer (till exempel Stockholms Stadsmission) och företag vara till hjälp. Här finns chans att hitta en boendeform i de flesta svenska kommunerna där individuella behov och förutsättningar tas i beaktning.

Rättigheter

Du som vill läsa på mer om de rättigheter som ensamkommande barn har under asylprocessen, samt vilka ärenden som rör dem specifikt, kan göra det i detta kompendium som har sammanställts av UNICEF och Migrationsverket. För dig som är god man kan det även vara bra att läsa på om de rättigheter de ensamkommande barnen har hos Socialstyrelsen. Här finns bland annat aktuell information, vilka lagar som gäller och beskrivningar av hur Socialstyrelsen samarbetar med andra svenska organisationer för att hjälpa ensamkommande barn och främja deras roll i samhället.

Lär dig svenska

De som har fått uppehållstillstånd i Sverige vill gärna bli en del av samhället, och ett av de effektivaste och snabbaste sätten att påbörjade integrationsprocessen är att börja lära sig det svenska språket. Det kan nyanlända göra genom att utbilda sig i svenska för invandrare (SFI). Det är en utbildning som finns i de flesta svenska kommuner där de medverkande får lära sig grunderna i det svenska språket på ett pedagogiskt sätt.

Andra sätt för dig att lära dig, eller öva svenska på, kan vara att besöka ett språkcafé. Här kan du skapa kontakt med andra som också vill bli bättre på språket. För dig som vill lära dig på egen hand eller som lär dig bäst i hemmets lugna vrå, finns det också alternativ. Med hjälp av olika webbsidor, filmer och appar kan du som nyanländ öva på det svenska språket och alla dess fraser i din egen takt. Här finns olika teman att gå igenom, såsom mat, kläder och kropp.

Ett annat sätt att effektivt lära dig språket är med hjälp av en så kallad språkvän i Sverige. Det är en hemsida som har listat alla kommuner där det finns möjlighet för dig att skaffa en språkvän. Hur själva samarbetet mellan den nyanlända och språkvännen från vald kommun kan se ut varierar. Det kan vara allt från ett mentorskap mellan den nyanlände och den svensktalande, till att någon blir en samhällsguide för den nyanlände.

De som vill träffa folk från samma bakgrund eller få kontakt med någon som delar en liknande upplevelse kan via InterNations Expat Sweden hitta andra människor som invandrat till Sverige. Ett annat sätt för nyanlända att träffa nya människor och knyta kontakter är via Meet up. Dessutom har Sverige ett rikt föreningsliv som rymmer både idrotts- och kulturföreningar, samt olika trossamfund. Du kan hitta en passande förening genom att söka i din kommuns föreningsregister. Detta finns på kommunens hemsida. Det innehåller kontaktuppgifter till föreningarna.

Arbete och utbildning

Många svenska arbetsplatser vill att du som anställd ska ha vissa grundkunskaper i det svenska språket, även om du kan klara dig bra på en hyfsad engelska. Men ju snabbare du lär dig språket desto lättare blir det att hitta ett jobb.

Som nyanländ i Sverige har du rätt att få en så kallad etableringsersättning. När du har mottagit ett tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige finns rätten att få ett etableringstillägg från Försäkringskassan. Du som har blivit folkbokförd i Sverige och bor i en egen bostad kan även få bostadsersättning. Det finns även ett etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen som är speciellt utformat för nyanlända. Programmet är öppet för de mellan 20 och 65 år, och innebär att en individuell plan skapas för att hjälpa den nyanlände ut på arbetsmarknaden. Genom detta program finns bland annat möjlighet till praktik.

Om du vill söka efter arbete är Arbetsförmedlingen i din hemkommun det givna valet för de flesta. Här kan du få tips och råd när det kommer till att söka jobb, hur du skriver ett CV samt boka möten eller gå på rekryteringsträffar där du kan träffa flera arbetsgivare samtidigt. Om du är ute efter en mer kvalificerad tjänst kan du kontakta ett rekryteringsföretag.

Arbetsförmedlingen har även en sida särskilt framtagen för att hjälpa nyanlända att kartlägga sin kompetens – Jobskills. Där kan du ladda upp ditt CV på ditt modersmål och få det automatiskt översatt. Det matchas sedan med registrerade arbetsgivare och baserat på din profil får du sedan information om möjliga jobb och utbildningar.

Starta eget

Skulle du gå i tankarna om att starta upp en egen verksamhet finns det flera källor som kan vara hjälpsamma i den processen. En sida som erbjuder stöd och råd för dig som vill starta upp ditt egna företag är Verksamt. Det är ett samarbete mellan flera olika myndigheter och de erbjuder också rådgivning i ett flertal olika regioner. Genom rådgivningen kan du få hjälp med exempelvis utbildningar och finansiering.

Utbildning

Skulle du vilja återuppta en utbildning eller vidareutbilda dig inom ett ämne när du väl har fått ett uppehållstillstånd, finns det flera möjligheter till detta.

• Komvux är det vanligaste alternativet för personer som vill utbilda sig i vuxen ålder. Här finns chanser att läsa upp betyg, läsa fristående kurser och vidareutbilda dig.
• De som är ute efter en yrkesutbildning, och har kompetens för detta, kan läsa på mer om de olika alternativen på Myndigheten för yrkeshögskolan.
• Har du en avslutad utbildning bakom dig, till exempel på gymnasial, eftergymnasial eller akademisk nivå, kan du få en gratis bedömning av denna utbildning av Universitets- och högskolerådet. Universitets- och högskolerådet är en institution som bland annat jobbar för att alla ska ha lika möjligheter vid studier, oavsett bakgrund.
• Över hela Sverige finns det dessutom olika studieförbund där det erbjuds allt från språkträning till olika kurser. Två exempel på etablerade studieförbund är Folkuniversitetet och Sensus.

Ekonomiskt stöd

Du som är asylsökande och inte har ett jobb eller en inkomst att försörja dig på, har rätt till ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det ansöker du om hos just Migrationsverket och ersättningen består av dagsersättning, bostadsersättning och andra särskilda bidrag. Får du ett arbete under tiden du har ekonomiskt stöd måste du meddela Migrationsverket om det, då du inte får ha både ersättning och en lön samtidigt. Ersättningen sätts in på ett bankkort som du sedan kan använda tillsammans med en PIN-kod. Koden anger du vid varje köp.

De nyanlända som efter ett tag börjar studera i en svensk skola har rätt att få studiestöd från CSN. För att få det svenska studiestödet ska du dock ha ett permanent uppehållstillstånd.

Öppna bankkonto

Du som vill öppna ett bankkonto under asylprocessen kan i vissa fall beviljas det med hjälp av ditt LMA-kort och en giltig ID-handling. Den bank du ansöker om bankkonto hos kan sedan kontakta Migrationsverket som kan bekräfta din identitet. Här kan du läsa mer om det.

Vård och omsorg

Skulle du efter att du anlänt till Sverige behöva uppsöka en vårdcentral eller ett sjukhus på grund av en skada eller en sjukdom, ska du som nyanländ ha samma rättigheter som alla andra inom vården. Enligt Patientlagen i Sverige ska du kunna påverka och kunna vara inblandad i alla steg gällande din vård. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska dessutom alla patienter behandlas på lika villkor och få den bästa tänkbara vården enligt individuella behov. Utöver det finns det även en särskild Lag om hälso- och sjukvård för asylsökande.

Barn och ungdomar under 18 år som söker asyl i Sverige har samma rätt till en kostnadsfri sjukvård och tandvård som svenska barn och ungdomar. Asylsökande som anländer till Sverige blir i de flesta fall erbjudna en gratis hälsoundersökning som är valfri att genomgå. Vill du läsa mer om den samt LMA-kort och ersättning från Migrationsverket, kan du göra det här.

Vart vänder du dig när du blir sjuk?

1. Om läget inte är akut kan du besöka en vårdcentral. Du hittar adress och kontaktuppgifter till sådana på din kommuns hemsida. Du kan också söka efter din närmaste vårdcentral på Vårdguiden.
2. Vid en akut skada eller sjukdom ska du ringa det svenska nödnumret 112. Detta om du behöver omedelbar hjälp. Du kan också uppsöka sjukhusets akutmottagning.

Tolk

Som nyanländ har du vanligtvis inte lärt dig det svenska språket ännu. I vissa fall kan du klara dig med engelska som språk men när det gäller saker som rör sjukvård och eventuella medicinska behandlingar är det viktigt att du förstår den information som förmedlas. Du har därför rätt till en tolk inom både vården och tandvården i Sverige. Det kan också vara bra att veta att både din tolk och annan personal inom vården har tystnadsplikt. Det innebär att du kan berätta saker för dem i förtroende och vara trygg i vetskapen att de inte kommer sprida informationen vidare.

Transport

Skulle du inte ha möjlighet att ta dig till ett sjukhus eller till en vårdcentral på egen hand finns det hjälp att få i form av sjukresor. Det är en tjänst som erbjuds i de flesta landsting och kommuner, och du kan även få ersättning för din sjukresa.

Information

Söker du endast efter information om sjukdomssymptom eller liknande kan du vända dig till 1177 Vårdguiden. Du kan kontakta dem via deras hemsida eller ringa numret 1177.

Läkemedel

Receptfria läkemedel som paracetamol och ibuprofen kan du köpa i din matvarubutik eller på en bensinmack. Receptbelagda läkemedel köper du på ditt närmaste apotek.

Kostnader för sjukvård

I Sverige har vi ett högkostnadsskydd. Det innebär att du för vård bara behöver betala 1 100 kronor under ett år. För mediciner innebär det att du endast betalar 2 200 kronor för receptbelagd medicin under ett år. All vård och medicin som överstiger dessa belopp får du gratis.

Bostad

När du väl har fått uppehållstillstånd vill du förmodligen hitta ett eget boende. I vissa fall har du haft en tillfälligt eller delat boende tidigare och vill nu hitta något nytt. Du kan nu även välja att bosätta dig i en annan kommun. Känner du att du har svårt att ordna ett boende på egen hand är det Migrationsverket du främst ska vända dig till. Här kan du få hjälp och tips när det kommer till att hitta boende.

När du vet vilken kommun du vill bo i kan du läsa mer om hur bostadssituationen ser ut i just det området på den berörda kommunens hemsida. Ett annat tips är också att du anmäler dig till bostadsförmedlingar och söker efter lediga lägenheter på dessa hemsidor. För mer information gällande bland annat hyreskontrakt och att hyra i andra hand, kan du läsa här. Det finns även flera faktorer som är bra att hålla koll på när du väl har fått din lägenhet. Här kan du bland annat läsa om vilka försäkringar som är bra att ha och hur du bäst håller koll på alla kostnader som tillkommer ett hushåll.

Hemförsäkring

En hemförsäkring är den mest grundläggande försäkringen du kan ha i Sverige och ger flera viktiga skydd. Bland annat kan du få ersättning för saker som går förlorade i en brand eller genom en stöld. Dessutom kan försäkringen ersätta dig ekonomiskt i situationer när du behöver ett juridiskt ombud, råkar ut för ett överfall eller när du måste betala skadestånd. I försäkringen ingår också en reseförsäkring som täcker kostnader för sjukvård utomlands.

Du kan teckna en hemförsäkring även om du inte har svenskt personnummer, även om inte alla försäkringsbolag erbjuder detta alternativ. Skillnaden är dock att du ofta måste teckna separata hemförsäkringar för varje person som bor tillsammans med dig. Är ni alla folkbokförda i Sverige behövs bara en försäkring. Detta påverkar också dig som är värd för ensamkommande flyktingbarn – då barnet inte är folkbokfört på din adress omfattas han eller hon inte av din hemförsäkring utan behöver istället en egen, privat hemförsäkring.

Läs mer om hemförsäkring på den här sidan på Konsument.se.

Ekonomiskt stöd för boende

Du som är under 29 år har rätt till bostadsbidrag (det finns även ett bostadsbidrag för barnfamiljer). Hur mycket du får som bidrag avgörs på bland annat hur stor din inkomst är och vilken typ av bostad du bor i.

Om du omfattas av det kommunala flyktingmottagandet kan du ansöka om ett hemutrustningslån för att köpa nödvändig utrustning till ditt hem.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har här samlat frågor och svar gällande allt som du som nyanländ kan tänkas vilja ha svar på när det kommer till frågor som rör din bostad.

Körkort och kollektivtrafik

För att kunna ta körkort i Sverige ska du ha fyllt 18 år. Du kan redan ha ett körkort från ditt hemland men det betyder inte att det alltid är giltigt i Sverige. Har du ett körkort som är utfärdat i ett land som ingår i EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) är körkortet giltigt och kan även bytas ut mot ett svenskt körkort. Har du ett körkort som utfärdades i ett land som inte ingår i EES, kan du som folkbokförd i Sverige använda det i ett år. Efter det året måste du sedan ansöka om ett svenskt körkort. Vill du ta ett svenskt körkort ansöker du om tillstånd för att få göra det hos Transportstyrelsen. För att få svenskt körkort måste du genomgå följande moment:

• Teoriprov (du kan göra teoriprovet på ett flertal andra språk än svenska)
• Körprov.

Den som inte har körkort kan utnyttja den kollektivtrafik som finns i Sverige. Beroende på hur stor staden som du bor i är finns oftast flera alternativ till kollektivtrafik, så som buss, tåg, tunnelbana och spårvagn. För att kunna åka med kollektivtrafiken krävs det att du har någon form av biljett eller ett kort som du har laddat med pengar. Med hjälp av hemsidan Resrobot kan du enkelt boka biljetter mellan alla städer och hållplatser i Sverige. När du reser med buss och tåg kan du oftast köpa din biljett på en tåg- och busstation i anslutning till den hållplats du ska resa från. Observera att det i många fall inte längre är möjligt att köpa en biljett ombord på bussen eller tåget. Kan du köpa biljetten på bussen accepteras oftast inte kontanter utan endast kredit- eller betalkort.

När det kommer till nyanlända som bor utanför etablerade kollektivtrafiklinjer jobbar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) på att utveckla möjligheterna så att de är lika för alla. Detta kan du läsa mer om här.

Organisationer

• BRIS (Barnens rätt i Samhället) – Bris arbetar för att stödja de rättigheter som rör barn och ungdomar i Sverige. BRIS sysslar bland annat med att stärka den psykiska hälsan hos nyanlända och asylsökande barn, via bland annat stödgrupper och genom att bilda flera nätverk som ensamkommande barn kan delta i.
• Röda korset – via Röda korset kan du som nyanländ få stöd inom flera områden. Det kan handla om extra språkträning, en etablering i samhället via ett mentor- eller fadderskap med en svensk familj eller läxhjälp för de som går i skolan.
• Koll på Soc – är en hemsida som har samlat information om sådant som du som är ny i Sverige vill veta och få svar på. Det är allmän information om bland annat asylprocessen, boende och vad en god man gör. Sidan riktar sig främst till barn och unga.
• Rädda barnen – Rädda barnen är en organisation som kämpar för alla barns rättigheter. På hemsidan finns bland annat en stödtelefon där du som ensamkommande barn kan ringa och prata med någon gratis.

Bidrag för dig som arbetar med nyanlända

Psykisk hälsa hos nyanlända barn – som nyanländ kan man ha mycket i bagaget. Inte minst är det en stor omställning att flytta till ett nytt land där personen inte kan språket, denne kan dessutom ha flytt från krig eller terrorism i ditt hemland. Saker som sätter spår psykologiskt. Därför är det många, unga som vuxna, som mår bättre av att få tala med en psykolog, terapeut eller likande. Hos Folkhälsomyndigheten kan ideella organisationer söka om ekonomiska medel för att främja den psykiska hälsan hos nyanlända.

Nyanländasatsningen – det är ett projekt där ideella föreningar och organisationer kan ansöka om pengar som används i stöd för att underlätta nyanlända barn och ungdomars etablering i samhället. Nyanländasatsningen övervakas av Arvsfonden.

Utvecklingsmedel – det är pengar som kommuner kan ansöka om från Länsstyrelsen när det kommer till at utveckla och stärka det mottagande som nyanlända får. Medlen kan användas till bland annat språkundervisning, socialt stöd för ensamkommande barn och etableringshjälp i samhället.