Det är inte för inte vi kallar januari för fattigmånaden. Decemberlönen kommer tidigt, julklappar och julmat tenderar alltid att kosta mer än vi tänkt oss och kanske har vi fallit för kreditgivarnas erbjudanden om att handla i december och betala i januari. Räkningarna börjar droppa in och januari känns som en väldigt lång månad.
Spara
Inget kan väl då kännas mer inspirerande än tanken på att spara ihop en summa pengar. Men hur? När utgifterna verkar bli större än inkomsterna, hur ska man då kunna spara också?
Tänk kreativt
Det är nu kreativiteten kommer till pass. Häv ut stressen genom fönstret och följ våra tips nedan:
- Rensa och sälj – De flesta av oss har gott om saker i garderober och förråd som vi tror att vi kanske behöver någon gång. Men med handen på hjärtat, hur många saker kommer faktiskt till användning igen? Ta en dag att rensa ut och sälj det som är helt och användbart. Det kan bli ett oanat stort tillskott i januarikassan. Använd dig av köp-och säljsidor på nätet eller sätt upp ett bord på en loppmarknad
- Spara in på impulsköp – Tänk efter före och undvik att göra impulsköp. Vid varje impulsköp du avstår ifrån sätter du istället in motsvarande summa på ett sparkonto. Vid månadens slut ser du hur mycket pengar du vanligtvis gör åt utan att tänka på det
- Minska fasta kostnader – I början av januari är det utmärkt att sätta av en stund till att gå igenom alla fasta kostnader. Att omförhandla eller byta elavtal, telefon, internet och inte minst räntor på lån kan ge dig en ordentlig sänkning av dina fasta kostnader. Sparar du dessutom mellanskillnaden har du en bra start till ett framtida kontinuerligt sparande
- Gör lunchlådor – Om du brukar äta lunch ute är det nu du ska ta tag i matlagningen hemma. Här kan du spara mycket pengar. En vanlig lunch på en lunchrestaurang kostar mellan 95 och 110 kronor, vilket gör 475 till 550 kronor i veckan. Laga veckans lunchlådor under helgen eller gör en eller ett par portioner extra när du lagar middag. Kostnaden för den mat du lagar själv är inte stor men du sparar in mellan 1900 och 2200 kronor i månaden
- Koka soppa på en spik – Att dra ner på matkostnaderna är egentligen lättare än man tror. Gå inte och handla hungrig, då kommer impulsköpen som ett brev på posten. Skriv en lista och handla inte mer än du gör av med, matsvinn är inte bara ett miljöproblem utan det ger också högst onödiga hål i plånboken. Sist men inte minst – använd dig av säsongens råvaror. Man behöver inte köpa dyra importerade tomater på vintern, använd då hellre tomater på burk. Våra rotsaker däremot är som bäst, billigast och godast nu i januari
- Laga, byt och gör om – Vi lever i ett konsumtionssamhälle och köper lätt nytt i stället för att reflektera över alternativ. Behöver jag ett par nya jeans eller kan jag laga eller sy om de gamla? Vilka gamla kläder har jag stoppat undan, kanske har jag något jag glömt som passar fint nu? Kan jag byta kläder, böcker med mera med mina vänner istället för att köpa nytt? Här är det bara fantasin som sätter stopp. Är du inte så händig men vill laga eller göra om saker, bjud in till ett hantverksfika. Du kanske bakar fantastiska bullar medan någon annan är en fena på att sy. Gå ihop med grannarna och byt skidor, pjäxor, kläder med mera som barnen vuxit ur. Möjligheterna är många och du sparar både pengar och miljö på kuppen.
Med ovanstående råd kan du spara in en hel del pengar på din hushållsbudget. Om du sedan räknar ut mellanskillnaden mot vad du tidigare spenderat på en månad och ser att du har råd att sätta av de pengarna i ett sparande kan du snart få ihop en bra buffert för framtiden.
Olika former av sparande
Det finns många typer av sparande. Först och främst behöver du klargöra för dig själv vad du vill uppnå. Behöver du en buffert för oförutsedda händelser, ett bra pensionssparande eller vill du spara mot ett speciellt mål. Vidare behöver du fundera över vilken tid ditt sparande får ta, hur mycket du kan sätta av per månad och hur stor risk du är beredd att ta med dina sparpengar.
Utifrån detta har du många olika sparanden att välja mellan, alltifrån ett vanligt sparkonto på din bank till ett långsiktigt sparande i fonder eller aktier.