Tisdagen den 2 juli meddelade riksbanken som väntat att de lämnar reporäntan oförändrad, på 0,50 procent. Inte heller räntebanan, Riksbankens prognos om framtida räntejusteringar, förändrades. Riksbanken räknar med att börja höja reporäntan först mot slutet av året.
I februari 2015 tog Riksbanken ett historiskt beslut; att sänka reporäntan till minus 0,1 procent. En månad senare kom nästa sänkning och sedan februari 2016 har räntan legat på -0,5 procent. Anledningen till beslutet om minusränta var att man ville sätta fart på inflationen. Att Riksbanken inte höjt räntan igen trots att man uppnått målet på två procent beror på att inflationen tidigare legat under målet alldeles för länge och att man inte vill riskera att inflationen faller tillbaka igen. ”För att inflationen ska vara vid två procent även framöver är det viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna”, menar den. Den tillägger att det är ”viktigt att kronans växelkurs utvecklas på ett sätt som är förenligt med att inflationen förblir nära målet.” Livsmedel- och energipriser som på senare tid stigit rör sig snabbt även åt andra hållet. Riksbanken vill därför vänta tills läget är mer stabilt, vilket kan dröja till nästa år. ”Man är oroad för att aktörerna i ekonomin inte längre har förtroende för inflationsmålet.”
Den europeiska centralbanken har meddelat att en höjning av räntan kan bli aktuell tidigast nästa sommar. Detta beror på att det har tagit längre tid att återhämta sig efter finanskrisen 2008 i övriga Europa. ”Om Riksbanken hade höjt snabbare än vad ECB gjort skulle kronan ha stärkts väldigt kraftigt vilket skulle ha dämpat inflationen. En lägre inflation skulle leda till att vi får mer importerade varor för våra pengar vilket i sin tur skulle dumpa priserna på de varorna”, säger Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar. Direktionen fattade även beslut om att förlänga mandatet som underlättar för att snabbt inventera på valutamarknaden. En alltför snabb kronförstärkning skulle göra det svårare att stabilisera inflationen.
Direktionen oense om beslutet
Samtliga medlemmar i direktionen är dock inte eniga om beslutet. Två av sex personer i direktionen reserverade sig mot beslutet. Henry Ohlsson ville höja direkt med 25 punkter till -0,25 procent och motiverade det med den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt. Det finns inget behov av ytterligare stimulans. Istället är det viktigt att bädda för mjuklandning och undvika en krasch på bostadsmarknaden. Den andra medlemmen i direktionen som inte ställer sig bakom beslutet är Martin Flodén. Han vill höja med 0,25 procent i september eller oktober. Varken Ohlsson och Flodén är för det förlängda mandatet.
Chefsekonomerna oeniga om beslutet
Tre tillfrågade chefsekonomer har också dom olika åsikter om den oförändrade reporäntan och huruvida Riksbanken kommer höja den före årsskiftet.
Swedbanks chefsekonom, Anna Breman, anser att eftersom vi uppnått inflationsmålet borde Riksbanken höjt reporäntan. “Vi tror ju på 10 punkter i december. Att de är oense visar att de har svårt att komma fram med en strategi vart de vill komma långsiktigt. Jag ser det som ett svaghetstecken”, sade hon vid en tillställning anordnad av Svenska Dagbladet, i Visby på tisdagen.
Även Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar, är för höjda styrräntor och vill att räntan ska höjas eftersom hon inte ser en risk att inflationen ska skena. ”Jag tycker att man kan fundera på de signaler man sänder till hushåll och företag. Är det faktiskt rimligt att man i en tydlig högkonjunktur sitter på en minusränta?” Öster är även kritisk mot att valutamandatet förlängdes eftersom hon tycker att det är en mjuk signal eftersom det är en krissignal. Riskerna har ökat på senaste, bland annat på bostadsmarknaden men främst för exporten.
Nordreas chefsekonom, Annika Winsth, tror däremot inte på räntehöjning före årsskiftet. Hon tror att Riksbanken kommer behöva ändra sig. “Den underliggande inflationen är ju långt ifrån målet. Det blir konstigt att höja när vi har bland annat osäkerhet på bostadsmarknaden”, sade hon. Eftersom vi är i ett skifte nu tycker hon att det är naturligt att några i direktionen går före de andra. “Jag tror man ska förvänta sig det här, att det kommer fortsätta. Vi måste dissekera de andra tre, eftersom Cecilia Skingsley också har flaggat för att hon vill höja”, sade chefsekonomen.
Både Annika Winsth och Anna Öster höll med om att Stefan Ingves blir central när det gäller en omsvängning. De tre är alla överens om att nästa finansminister kommer hålla hårt i pengarna i den första budgeten och att Sverige kan klara av nästa kris. De vill alla se en bred skattereform men tycker att politikerna hittills är oklara med detaljerna.
Analys
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns mycket delade meningar kring Riksbankens beslut att låta reporäntan förbli oförändrad. Trots ett stort motstånd från många sakkunniga står direktionen fast vid sitt beslut, och har sannolikt god grund för detta. En annan aspekt som Riksbanken måste ta hänsyn till är oron på världsmarknaden. Många bedömare tror att export kommer ha större betydelse för svensk ekonomi framöver. Denna utveckling är något ett globalt handelskrig skulle bromsa. Hur framtiden kommer att se ut kan ingen säkert fastslå, och det är speciellt svårt med tanke på oron på världsmarknaden.
Läs mer
- Riksbanken lämnar räntan oförändrad. Affärsvärlden. 18/07/03.
- Riksbanken lämnar räntan oförändrad. Dagens Nyheter. 18/07/03.
- Chefsekonomer oeniga om räntebeslutet. Affärsvärlden. 18/07/03.
- Chefsekonom: Minusränta sänder fel signal. Affärsvärlden. 18/07/02.
