En stor debatt pågår i västvärlden angående vår diet. Sommarn 2017 översteg andelen överviktiga och feta de normalviktiga och smala i Sverige. Samtidigt växer ständigt vår kunskap om olika livsmedels inverkan på vår hälsa, naturen och samhället. Forskningen är alarmerande; vår kost är skadlig. De pessimistiska prognoserna får politiker och forskare att agera. Det talas om socker- och köttskatt. Frågan är om detta är rätt lösning för att ändra våra matvanor. Borde Sverige beskatta mer för att gå i bräschen för en friskare värld?
Hälsoutvecklingen i Sverige bringar allt mindre hopp. Trenden i andra delar av världen har länge pekat nedåt. I USA är över två tredjedelar av befolkningen antingen överviktiga eller feta. I Spanien ökar barnfetma kraftigt. Sverige har tidigare varit ett föredöme då det kommer till kost men även här väger och äter vi allt mer. Direktkonsumtionen av kött har ökat i Sverige med omkring 45% sedan 60-talet och matkonsumtionen i stort även ökat. De senaste 20 åren har vi blivit dubbelt så feta. Forskare menar att socker och köttkonsumtion måste minska för att behålla befolkningen frisk. Nedan diskuteras en möjlig svensk kött- och sockerskatt.
Sockerskatt i andra länder
I bland annat Norge har även en sockerskatt införts. Något som även diskuterats i Sverige. Den norska sockerskatten, som innefattar choklad, godis och läsk, chockhöjdes med 83 procent under 2018 med mål att minska sockerkonsumtionen. Förslaget har dock inte uppnått önskad inverkan. Istället ökar intäkterna för godis, choklad, etc vid gränshandeln. Norska staten går då miste om skattepengar. Godishandlaren Rune Forsberg på Hval Sjokoladefabrikk lyfter upp de för industrin tydligt negativa konsekvenserna av sockerskatten. Försäljningen inom branschen har backat rejält, omsättningen har sjunkit med cirka 23 procent under det första kvartalet 2018. Som följd har många anställda avskedats. Facken och godishandlare har gått ihop och kräver att sockerskatten sänks.
I andra länder har liknande medel satts in. I Danmark infördes sockerskatt 2012 men slopades igen 2016 eftersom den inte ansågs påverka folkhälsan i önskad riktning. Ett avvikande exempel är dock Storbritannien där en skatt på söta drycker minskat konsumtionen. I framtiden väntas här införas ytterligare beskattningar på söta livsmedel som säljs i automater och på sjukhus. I Sydamerika är försäljningen av läsk hög. Läskskatt och tydliga livsmedelsmärkningar har i Colombia minskat försäljningen.
Fetma får stora kostnader
Att minska fetman i landet anses nyttigt för samhällsekonomin. De direkta och indirekta kostnaderna för övervikt är omfattande. Kostnaderna bygger på att feta personer i större utsträckning blir sjuka. Sjukvården bistår feta med fler sjukvårdsbesök och mer medicinering. Därtill blir produktionsbortfallet större genom sjukskrivning och förtidspension. Idag uppskattas kostnaden för övervikt vara 70 miljarder kronor. Det motsvarar 13,7 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Lågt stående socioekonomiska grupper löper även större risk för att bli feta. Alltmer är det svårt att förändra människors levnadsvanor och konsumtionsmönster, vilket komplicerar problemet.
Köttskatt
Lika sockret har köttkonsumtionen har märkt agendan; köttskatt har diskuterats. Vår köttkonsumtion har ökat drastiskt. Den totala köttkonsumtionen år 1990 uppmättes till 27 kilo per person. Idag är siffran 53 kilo. Anledningen är bland annat sänkt matmoms sedan 90-talet. Kött medför även negativa hälsoeffekter, bland annat ökat risken för tjock- och ändtarmscancer. Köttets verkan på miljön är kostsam. Ett kilo nötkött alstrar ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som att köra 13 mil med personbil och köttproduktionen står för de största gemensamma utsläppen av koldioxid. En förorenad miljö har ett mycket högt samhälleligt pris.
Politik för förändring
Sedermera har Miljöpartiet föreslagit en ”köttskatt”. MP resonerar att mat har en stor total inverkan på miljön och skatter är ett styrmedel för att förändra mönstren för livsmedelskonsumtion. De vill beskatta de livsmedel som innebär stor klimatpåverkan och där antibiotika används i produktionen. Miljöpartiet formulerar alltså inte frågan som en ”köttskatt” utan en klimatbeskattning. Trots att fler partier i riksdagen uttryckt att köttkonsumtionen bör minska och folkhälsan förbättras visar sig andra partier negativa till punktbeskattningen. Socialdemokraterna hävdar exempelvis att en köttskatt skulle ha en liten effekt. De tycker inte heller att endast välbärgade människor ska ha råd med kött. Andra menar att staten inte ska lägga sig i vad människor äter.
Slutsats
Hur privatpersoner påverkas av en kött- och sockerskatt och vilka konsekvenser detta får är svårt att förutspå. Den direkta följden är given; en större nummer på ditt livsmedelskvitto de dagar du vill äta kött och sockrade produkter. Och att de flesta svenskar i dagsläget vill det, är tydligt.
Samtidigt är de ekonomiska krafterna stora för att sälja mer livsmedel. Det ligger inte i företags intresse att höja beskattning av varor. Vilket blev tydligt i Norge då många godistillverkare ställde sig starkt negativa till sockerskatten på grund av en tvärt sjunkande konsumtion.
Andra medel för att nå önskade effekter kan vara att pådriva nyttigare samt mer vegetabilisk mat inom statliga förvaltningar så som skolor och äldreomsorg, få ut mer information om livsmedel, motion och hälsa i samhället eller införa nya livsmedelsmärkningar. Kanske bör även nyttigare alternativ marknadsföras för bättre substitut. Vissa hävdar att licens för godis bör införas men liberala krafter kan motsätta sig denna statliga reglering. Slutligen; en förändring behövs. Har vi svenskar viljan och förmågan till förändring eller behövs statliga styrmedel? Ska vår plånbok behöva påverkas?
Läs mer
- Lagerwall, Katarina. “Uppsägningar efter norsk sockerskatt”. Dagens Nyheter. 05/05/18.
- Olshov, Anders. Wendin, Karin. “Matmomsen måste höjas så att vi inte äter ihjäl oss”. Dagens Nyheter. 07/06/18.
- “Är det dags att börja prata om köttskatt”. KIT.se. 12/02/18.
- Rössner, Stephan. “Kalorier kostar”. Läkartidningen. 27/09/11.
- “Köttskatt splittrar partierna i riksdagen”. Expressen. 24/02/18.
- “Johan Bergendorff och Lotten Collin om det globala sockerkriget”. Sveriges Radio. 11/03/18.
- “Sockerskatt på läsk kan rädda liv”. Nordic Nutrition Council. 18/06/18.
