Varje månad ger Ekonomistyrningsverket ut en tillväxtprognos baserad på de senaste budgeterna och offentliga sektorns finanser. Den senaste prognosen bedömer att den svenska ekonomin nu når toppen av högkonjunkturen. De kommande åren kommer tillväxten att dala. Vad får regeringens budget för konsekvenser och hur påverkas den svenska ekonomin?
Makroekonomisk utveckling
Ekonomistyrningsverkets prognos de olika faktorer vilka påverkar konjunkturen för att förutspå tillväxttakten i ekonomin framöver, bland annat arbetslöshet, offentliga utgifter och inflation. I juni 2018 uppmäts den svenska tillväxten till 3,3 procent. Detta uppfattas utgöra högstanivån för högkonjunkturen och tillväxten väntas sjunka framöver. Statens budgetsaldo väntas ge 53 miljarder kronor överskott i år och sedan 1 miljard underskott 2019. Det är en ökning för överskottet 2018 sedan aprilprognosen från 49 till 53 miljarder kronor.
Svenskt BNP väntas inte expandera i lika hög takt kommande år. Samtidigt ökar i år statens utgifter kraftigt och offentliga sektorns sparande minskar som följd. Sparandet beräknas ligga på 0,5 procent av BNP år 2018. Vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter sen i fjol och når inte upp till målen för sparande, enligt Ekonomistyrningsverkets prognos. De ökade offentliga utgifterna befinner sig fortsatt under utgiftstaket. Den svenska statsskulden har även minskat med 10 procent de sensate fyra åren.
Minskad tillväxttakt i den svenska ekonomin
- Att tillväxttakten dämpas kommande år samt det minskade överskottet i offentliga sektorn beror delvis på att skatteintäkterna blir mindre, menar Ekonomistyrningsverket. Skattesänkningar i de senaste budgeterna har minskat skattebaserna och hushållens minskade kapitalvinster medför också minskade skatteintäkter. Skattekvoterna förväntas även krympa under 2019.
- Tillväxtakten försvagas även på grund av avsevärt minskade investeringar. Främst kraftigt minskade bygginvesteringar på bostadsmarknaden utgör minskningen. Bostadsinvesteringarna verkar avtaga på grund av fallande bostadspriser, amorteringskravet vilket försvårar låntagare och brist på arbetskraft.
- Den svenska exporten har senaste året gynnats av en svag svensk krona men en förväntad stärkt krona under andra delen av 2018 förväntas minska exporttillväxten (Läs mer: Svenska kronan når historiskt låga nivåer). En dämpad världsekonomi lär även bidra till minskad export.
- Sysselsättningsgraden verkar liksom tillväxten nå sin topp i år. Under 2018 andra hälft väntas ytterligare 74 000 sättas i arbete. Sysselsättningentakten förväntas dock minska då efterfrågan i ekonomin dämpas. Färre av de arbetslösa matchar även arbetsmarknadens efterfrågan. Trots håller detta fortsatt historiskt höga nivåer.
Regeringens senaste budget
I vårändringsbudgeten görs flera stora satsningar av regeringen tillsammans med Vänsterparitet, bland annat inom vård- och omsorg, klimat, jobb och polis. Regeringen understryker framtidens behov av fungerande välfärd, då vi lever längre och barnafödsel ökar. Satsningarna kan ses som en del av valkampanjen inför riksdagsvalet hösten 2018 med stora anslag för regeringens hjärtefrågor. Regeringen menar att insatserna i välfärden är nödvändiga för att bibehålla ett enat och tryggt Sverige och vidare sträka den svenska ekonomin. Regeringens satsningar ämnar att öka tryggheten i ett sammanhållet Sverige. Insatserna innefattar bland annat en tillslutning av 35 miljarder kronor till en förbättrad välfärd samt fördubbling av miljöbudgeten. Till satsningarna följer ökade statliga utgifter.
Risker och möjligheter i framtiden
Flera risker vilar dock över oss inför framtiden. Då regeringen 16 april presenterade vårbudgeten framfördes även risker och möjligheter även upp på agendan. Globala politiska frågor så som Brexit och frihandeln i USA kan komma att störa den globala ekonomin och vidare den inhemska. Oroande faktorer inom nationen är de svenska hushållens ökande skuldsättning samt den labila bostadsmarknaden. Regeringen lyfter även klimatförändringarna som en framtida oro. Möjligheterna finns i Euroområdets stärkta konjunktur och att spåren från finanskrisen -09 nu inte är lika tydliga.
Slutsats
Den svenska ekonomin väntas gå in i en period av lågkonjunktur. Större utgifter och lägre skattintäckter minskar överskottet och det offentliga sparandet minskar även. Regeringspartierna har dock av oppositionen beskyllts för att spara för lite inför kommande lågkonjunktur.Samtidigt menar beräknade att andra faktorer i ekonomin, så om minskad statsskuld, gör den fortsatt stark och hållbar. Läget på bostadsmarknaden, vilket länge har varit osäker, är en av agörande faktor för svensk ekonomis utveckling.. Regeringens satsningar inom vård, trygghet, miljö etcetra kan medföra positiva följder för privatpersoner. Ekonomin bedöms trots allt av Ekonomistyrningsverket vara fortsatt stabil baserat på den starka arbetsmarknaden, låga räntor och högt nettokapital. Ekonomi är alltid svårt att förutspå men chanserna för Svergie väntas vara fortsatt goda.
Läs mer
- “Vårbudget 2018 Samhällsbygget – ett tryggt och hållbart Svergie”. Regeringen. 16/04/18.
- “Prognos Statens budget och de offentliga finanserna”. Ekonomistyrningsverket. 06/18.
- “Högre utgifter och lägre kapitalvinster minskar det offentliga sparandet”. Ekonomistyrningsverket. 14/06/18.
